Tjejerna från Glimåkra och en god julglass! Inte dumt!
lördag 28 december 2013
måndag 23 december 2013
Jul, Jul, Strålande Jul
Ni trodde kanske att det inte skulle bli så mycket
julfirande för mig i år. Men där tog ni miste. Här har hotellrummet pyntats och
julmusik spelats och sjungits så det står härliga till. Trots 32 grader i
skuggan så har ändå en viss julstämning infunnit sig i min själ. Idag ska vi
julshoppa (dvs. inhandla diverse födoämnen som under juldagarna i någon form
ska tillagas och förtäras). Janssons, skinka, rödbetssallad, ägg, snittar,
julgodis och pilau förbereds för fullt. Hoppas att ni alla får riktigt fina
dagar! Det önskar jag er, EN RIKTIGT GOD JUL!
I samma trakt låg
några herdar ute och vaktade sin hjord om natten. Då stod Herrens ängel framför
dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de greps av stor förfäran. Men
ängeln sa till dem: ”Var inte rädda, jag bär bud till er om en stor glädje, en
glädje för hela folket. Idag har en frälsare fötts åt er i Davids stad, han är
Messias, Herren. Och detta är tecknet för er: ni ska finna ett nyfött barn som
är lindat och ligger i en krubba”. Och plötsligt var där med tillsammans med
ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud: Är i höjden åt Gud och på jorden
fred åt dem han har utvalt.
(Lukas
2:8-14)
fredag 20 december 2013
torsdag 19 december 2013
Fina, fina dagar på Aya
Att få återvända till en plats som Aya Secondary school
utanför Kondoa, utanför Dodoma i Tanzania är en särskild känsla. Det var
fantastiskt att få återse goda vänner och människor som jag ändå kunnat ha
kontakt med under åren. Har man inte varit på Aya så har man heller inte
riktigt varit på landet LANDET. Dryga 45 minuter från Kondoa rakt ut i bushen.
En liten liten by med tillhörande skola. Ute i skogen finns det små
bosättningen där människor bor ytterst enkelt.
Volontärer från Glimåkra folkhögskola har under många år
tillbaka fått leva i denna goa miljö och lära sig ett och annat om livet.
Elektriciteten försvann nu någon gång varje dag under de fem
dagar vi var där. Och vattentunnorna fick förbli opåfyllda då vi lämnade. Men det går finfint att leva och ha det gött
ändå. Men nog ser vi fram emot en varm dusch alltid, får se när det bli!
Idag lämnade vi skolan, sa hejdå till alla med vemod och
åkte in till Kondoa. Samhället som jag sett som min ”stad” då jag bodde här för
några år sedan. Det har hänt väldigt mycket. Det finns internet i centrum, en
liten supermarket a la Tanzania, och de säljer tajts på marknaden. Det händer
otroligt mycket här på två år, mycket mer än vad någonsin skulle hända i
Sverige på två år. Det är kanske därför det kallas utvecklingsland?!?!?
Nu ser jag fram emot en myskväll med Mikaela och en go film.
(Mm, vi har faktiskt några filmer på datorns för särskilt utvalda tillfällen).
Imorgon åker vi tidigt mot Dodoma och det stundande
julfirandet! Ser fram emot ännu en skumpig bussresa på Tanzanias vägar.
Med fina flickor hos familjen Laibon. Sofia, som jag bär var nyfödd då jag var här sist. Så roligt att få se henne väx upp och bli stor!
söndag 15 december 2013
Dagen från Massaimarket till Ägko med kalv
I Iringa vi bodde vi mitt i en Massaimarket; smycken,
kläder, afrikaprylar. (Massaier kan liknas vid Samer i Sverige). Härligt att
frestas att handla varje gång när man skulle ut eller in från hotellet.
Men det som var spännande just den här morgonen var att
massai – market varje kväll låser grinden och öppnar inte förens en väl utvald
tidpunkt på morgonen efter. Denna lilla detalj var vi helt ovetandes om då vi
tidigt på morgonen (Ni kanske undrar hur tidigt? Jag skulle säga att det var
exakt 05.26.) skulle gå till busstationen och upptäcker till vår förtret att
grinden är LÅST. Och att det inte finns någon som kan öppna i närheten. ( Kan
tyckas naturligt, om jag tänker efter, eftersom jag själv oftast brukar slumra
sött i min säng vid denna tid andra morgnar. )
Ajajaj, hur skulle vi göra? Vi bara MÅSTE ju med bussen,
eftersom vi köpt biljetter som kostas oss dyra 150 kr. Vi letade febrilt efter
andra möjliga vägar, men icke. Då återstod bara detta; att med all packning
klättra upp för grinden och stängslet, svinga oss över och så ner på andra
sidan. De människor som ändå råkade var ute vid den här tiden måste undrat. Två
vitingar fulpackade från topp till tå klättrandes ut från massai-market. Ooops!
Lite suspekt!
Men som tur var gick det förbi några nunnor på gatan som
hörde våra rop på hjälp och kom till undsättning. (Det är faktiskt sant). Detta
gjorde att bilden kanske mildrades något och vi kanske ändå inte skulle tas som
tjyyyyvar vid en snabbare anblick.
På bussresan bjöd vi på det ena och det andra. Tredje advent
i all ära. Här skulle det sjungas julsånger. Vi satte igång för kung och
fosterland. Vi tänkte på det efteråt att det kanske var tur att de flesta ändå
var på svenska. Men det satte helt klart en julprägel på vår resa. En julprägel
som annars kantades av höga berg och djupa dalar, asfalt, inte asfalt, skog,
öken, asfalt, inte asfalt, framme i Dodoma.
Dagen fortsatt i löpande takt och till min stora förtjusning
hände det som inte kunde hända. WiFi!!!!!!! Yey! Jag kunde på att naturilgt och
anspråkslöst vis äntligen kommunicera med omvärlden. Viber, Whats Up, Spotify –
vika hjältar! Jag har inte alls påverkats av vår tids teknologi, aldrig! Jag
bara använder mig av de resurser och goda kommunikationsmedel som vår tid ändå
har lyckats med och måste förvalta väl.
Och så då till Älgko med kalv.
Vi kom ju som sagt fram till Dodoma och träffade här på Ulf
i kvällningen. Han bjöd på en resa in i den värmländska musikvärlden. För den
som har hört ”Älgko, Älgko, Älgko, Älgko med kalv”, ni vet…….jag behöver inte
säga mer.
Detta var alltså dagen vi åkte från Iringa till Dodoma via
”the short cut”. En upplevelse som jag aldrig kommer att glömma.
lördag 14 december 2013
Ilembula
Barnhem finns det i Ilembua precis som på
många ställen i Tanzania. Dessa goingar stannar tills de är två då deras pappar
kan hämta dem eller så flyttar det till ett annat lite större barnhem.
Adela, en riktig diva som lärde sig att säga
blomma och kyckling på några dagar
(Fast på swahii: ua och kuku)
Hakima
Efter en konfirmation i Ilembula
Ja, här bodde vi några veckor.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)